Intrång
Då är jag tillbaka. Lägenheten var precis densamma. Det luktade inte mögligt bröd, gammal mjölk i kylskåpet eller ruttnad kompost. Vi hade med andra ord rensat bra.
Det var en trevlig fest i lördags, vi blev ganska många. Min fasters man sa att det var den roligaste fest han hade varit på, sen vinglade han ut till taxin. Min moster tyckte nog samma sak eftersom hon drack upp det sista rödvinet direkt ur karaffen innan hon sa hejdå.
Pappa som hade varit på akuten samma dag på morgonen, höll inte med utan gick och lade sig tio. Som ursäkt viftade han med det bandagerade fingret. Han råkade ha fingret i en fläkt i motorrummet, medan bilen startades och fläkten drog igång. Ett jack blev det, tur att han hade tjockt finger, annars hade bladet i fläkten nog gått rakt igenom.
(Nu är han den tredje som skär sig, efter mig och Martins syster. Jag börjar tycka att våra fingerskador börjar bli lite obehagliga.) Däremot verkar inte han vara så bekymrad, han ser det som en ursäkt till att slippa ta på sig jobb. Hoppas jag inte ärver hans arbetsmoral.
Idag har skolan dragit i gång igen. Jag var inte så väl förberedd eftersom jag slappat i helgen (oops, kanske fick arvet ändå), men jag kom i tid, hade läst uppgiften och den berörda lagtexten. Till skillnad från vissa andra. Det går inte att ha möten när vissa inte ens vet vad vi ska diskutera.
Bravida var här imorse också. Klockan nio kom dom. Jag visste att dom skulle komma idag, men tiden var mellan 8-16 så jag hade hoppats på eftermiddagen. Jag var halvvaken då, så när det ringde på dörren kastade Martin åt mig morgonrocken och jag stapplade upp och drog upp persiennerna, medan jag tänker hoppas dom inte ska in hit i sovrummet.
Just då kommer dom in, två karlar (har inga glasögon på mig så ser inte så mkt mer). Godmorgon säger den ena
lite skrockande. Jag harklar fram ett hej med min morgonspröda röst. Eller är det bara morgon än så länge? Och så asgarvar han.
Höhö, verkligen kul. Men jag kan inte riktigt hålla mig för skratt, speciellt inte när jag ser mig själv i spegeln. Vinröd morgonrock, håret på ändå och glasögon fortfarande i handen. Sen skyndar jag mig in i köket och stänger dörren. Sen mellan 9-10 var dom hit fem gånger, så till slut låste vi inte, utan lät dom bara kliva in. Så jag vågade inte riktigt klä på mig i svorummet ifall dom skulle stövla in.
Vi har ingen mjölk hemma och inga grönsaker. Men vi ska inte handla förrän imorrn när vi får studiemedlet, av principskäl. Så idag ska vi ha en fattig dag. När jag var hemma åt jag förresten hur mkt ost som helst, flera lager. För där behövde jag inte tänka, ost är dyrt.
Men väl här i Uppsala igen, tänker jag det hela tiden. Mest med en lite svordom.
