Nej tack

Jag har fortfarande ont efter min skärskada. Det är helt otroligt att nåt sånt där kunde hända egentligen. Knivarna var från IKEA. 4 för 39 kr. Dom borde inte ens vara vassa. Inte för den där fjantsumman.
Men det är väl typiskt IKEA. Folkhemmets räddare. Billiga OCH bra saker.
Jag hatar IKEA.


Jag har blivit duktig på att säga ifrån. Två st på samma dag till och med.
Den ena var en försäljare eller vad man ska kalla honom som stod på en gågata och som det verkade GAV bort Omega 3. Jag som inte äter fisk tänkte att det är ju något för mig. Så jag gick fram och skulle ta en burk (dom var ju gratis som jag förstod det) när försäljaren en "hipp" kille kom fram och började mala på. Malde och malde. En försäljarharang som aldrig fan i mig tog slut.

Till slut avbröt jag hans snack och sa, men burkarna är gratis va? Jadå, säger han MEN (det är alltid ett men, dumma jag borde ju förstått det innan) du måste visa leg och skriva upp dig på en lapp.
Jaja, tänkte jag mitt namn, det spelar väl ingen roll. Jag ville ha burken, det var himla stor och såg ut att innehålla många kapslar.

-Sen måste vi få din adress också för sen skickar vi hem 2 provexemplar, men (det här skulle låta som ett postivt men) det är inget köptvång. Nää, sa jag och la ner legget igen. Jag vill inte ha nåt hemskickat. (För det är såhär, får du nåt hemskickat kommer du betala för det, för det är för mycket krångel och blir antagligen dyrare att skicka tillbaka det.)

Men varför då säger han, och blir lite aggressiv för han trodde han hade mig som i en liten ask. Det kommer inte bli nåt problem, inget köptvång. Du kan ringa vår kundtjänst om det bli problem. HA! Kundtjänst. Kundtjänst är 50% talsvar, 45% inget svar och 5% svar, men ingen hjälp.

Så jag sa nej tack och gick därifrån. Han såg otroligt arg ut och jag hoppades att han inte hade dart som hobby och en massa pilar i väskan för då hade min rygg legat illa till.


Senare på eftermiddagen när jag var hemma ringde det på dörren och jag när jag öppnade stod världens sötaste flicka med rosa jacka och pippilotter där, typ en meter från dörren (hon hade säkert fått tydliga instruktioner från sin mamma) och frågade om jag villa köpa jultidningar. JA, ja, ja! Klart jag vill köpa, för i resten av huset bor bara pensionärer som inte kommer köpa och jag vill så gärna bidra till din premie, helst så du får en Ipod.

För att klara av att säga nej tack, såg jag elaka omega 3 killen framför mig och säger nej tack väldigt vänligt och väldigt leende. Sen dör jag en stund i hallen och plågas av dåligt samvete säkert 1 timme.

Sen när Martin kommer hem och jag berättar om den söta flickan och mitt dåliga samvete säger han bara.
- Men gud va bra, vad skulle vi med jultidningar till?!

Män. Logiska, känslokalla, känslolösa, känsloinga, känsloutan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0