Frohl

Jag kommenterade Nathalies inlägg om att katten Kjell (snart i hennes ägo) var väldigt söt. Detta tyckte jag trots att jag inte är en kattmänniska. Men bara för att jag erkände att jag ändå tycker katter kan vara söta, så har det nu slagit tillbaka på mig. En svart katt här i området har känt att jag blivit lite mer välsinnad mot han och hans ras och har sedan igår suttit på fönsterbrädan i köket och bett om att bli insläppt.

När man tar på rutan trycker han dessutom upp sig mot rutan och gnider sig som att han tror han ska bli klappad på riktigt. Imorse hade han dessutom kommit in i trapphuset och var utanför dörren när jag öppnade. Då blev jag lite rädd, men hann stänga innan han kom in iaf.

Alltså det är verkligen en fin svart katt, och jag känner mig lite speciell när han tittar på mig och följer alla mina rörelser i köket utifrån fönsterbrädan. Men jag har inte så blödiga sympatier att jag tänker släppa in honom.

Förresten tänkte jag att dom som bodde här föut hade två katter, den ena av dom kanske har rymt från Göteborg och hittat hem igen. Det borde ju kunna ta lika lång tid som vi bott här, och det är därför katten sitter just utanför vårt fönster. Den har bott här! Det här är ju faktiskt Pelle Svanslös hemstad, så nog kan katterna vara lite speciella här alltid.