Fortsättning i Uppsala

Ja, då har jag då börjat skolan här. Känns otroligt konstigt. Jag sover på en luftmadrass, bor i ett hörn och allt är i väskor i en röra. Jag vill åka hem från den här hemska semestern. När får jag åka hem?

Sen kommer jag på att jag ska ju inte hem, jag bor visst här nu. I den här stan där jag inte hittar nånting (och redan lyckats gått vilse åtskilliga gånger) och inte känner nån i princip och inte har nån familj att krama.

Just nu känner jag mig mest som en blödig trygghetslös kvinna.

Det var en trevlig första dag iaf, träffade två utländska tjejer i inskrivningskön som var supersöta. Dom var lättsamma och pratsamma. Jag är social, men kan säkert uppfattas som lite reserverad såna där gånger. Jag tycker om att observera och se hur grupper formas och så vidare.
Men dom där två tjejer fick igång mig, för att dom var så härliga och glada.

Sen har vi blivit uppdelade i grupper, i faddergrupper där det är helt andra människor. Mest tjejer, alla är trevliga, men ingen är hittills särskild. 
Faddrarna är trevligast och det tror jag är för att de har gått jurist ett år och där har agnarna hunnit skiljas från vetet. Jag kan inte tänka mig att vissa jag träffat på hittills kommer gå klart, med det inte sagt att jag själv är självskriven att gå klart utbildningen.

Men vet man inte självklara saker som tillhör allmänbildningen för en som är 12 och är superfull halv nio. Jag blir skeptisk. Ytterst. Inte för att det spelar nån roll, men vi är ändå vuxna människor och det borde finnas ju nån form av uppfattning hos den enskilde vad man gett sig in på.

Idag blir det middag med Martins syskos här i Uppsala och vi ska dela 4 st på 44 kvm, jippi.. Men imorrn blir det flytt! Jag vill verkligen sova i en säng nu och känna att jag får lägga mina saker där jag vill och ta upp toan när jag vill.

Sen på lördag är det fest igen. Hollywood tema. Jag funderar på Marilyn Monroe, men har ingen vit klänning. Eller kanske bara köra på en glitter och glamour.

Förslag mottages gärna!!
NU är det final på 200 m, jag hejar inte på Tyson Gay!

Nervös

Maa! Om en kvart ska jag gå på uppropet här i Uppsala och jag är nervös. Och arg på mig själv att jag inte valde ett program där eleverna kan misstänkas vara snällare.

Jag skulle ha valt teologi. Alla teologer vill vara som Jesus och det enda jag fick lära mig om Jesus när jag konfirmerade mig var att han var snäll. Om ni så bara kommer ihåg en sak om Jesus, låt det vara hans godhet.

Synd att Leif Sillbersky och alla hans gelikar ska framstå som så jävla elaka!

Skoproblem, igen.

Jag har skjutsat Rickard och hans kompis till skolan idag. Vi skulle åka 08.40. Då var jag inne på min första snooze, så han fick knacka på och höra om jag var vaken. Så jag rusade upp och hade ingenting att ta på mig. Så jag åkte i shorts, pyjamas tröja, en beige huvtröja och en fin blå jacka utanpå för att täcka misären.

Tur att du bara ska släppa av oss, säger Rickard. Meh! Hatar att han kommit till den åldern att han skäms för mig.
Man skäms för pappor, men jag är ju den avundsvärda storasystern, iaf alla tider utom på morgonen.

Sen måste jag på stan idag och hetssöka efter skor, men av sex skoaffärer i centrum måste jag nån fylla mitt behov av stövlar med låg stövel, lagom klack och stor bekvämlighet till förmånligt pris. Jag har bara skor som jag inte kan ha sockar i, men idag när det är 9 grader ute (hoho, Moderjord, det är INTE november än) så blir det kallt.

Jag har ju ett par stövletter som är fina, men jag har redan klackat om dom två gånger och det motsvarar hälften för det jag köpte dom för (jag vet, billiga skitskor eller svindyr skomakare) och andra gången när mamma var in med dom sa han att jag inte kunde gå i högklackat. Snacka om döma ut hela min person som kvinna, jag är född i högklackat. Iaf, klackskor, taxklack kanske. 

Jag vägrar gå dit igen. Vi har två skomakare i stan som jag vet om. Den ena är en förolämpade tvångsbesatt kvinnoförnedrande idiot och den andra en översexuell snuskgubbe! Wohoo!
 

Grottmänniska

Jag gillar inte Cd skivor och jag gillar inte DVDn. Men jag jobbar på det. Jag har faktiskt slängt alla mina kasettband nu när jag ska flytta. Mest för att vi inte kommer ha någon bandspelare och därmed går det ju inte att lyssna.

Det tog lite emot när jag skulle slänga Popsie bandet, ett svenskt tjejband från 90-talet. Bra var dom, eller dom gjorde trallvänlig musik iaf. Inte hjärndöd, trallvänlig.

Det där bandet gick sönder en gång, då lagade mamma det. Hon fäste ändarna med tejp. Det går inte att laga en CD skiva. Moderna saker av idag är gjorda för att gå sönder. Konsumtionssamhälle, HATE you!

Det är därför jag och Martin ska köpa gamla cyklar nu, cyklar med 5 eller 7 växlar gjorda på det glada 70 talet, dom kommer säkert hålla tills jag själv blir 70 år, om ingen dåre stjäl den.

Jag har en massa VHSband också. Sound of music och alla Polisskolan filmerna från 1-7 är inspelade. Alla Bondfilmerna har vi också. Men nu är banden ordentligt slitna, så därför köper vi Bondfilmerna från Expressen nu på DVD. Fördelen är att man slipper spola tillbaka, nackdelen är att jag har problem att få fram subtitles och att jag inte begrip. Hur spelar man in? Spelar man in på skiva eller hårddisk? Jag tycker om att spela in saker!

Jag har aldrig gillat att betala saker på Internet heller. Men nu har jag skaffat ordentlig Internetbank och betalde hyran i torsdags. Jag överförde till ett annat konto för första gången nånsin.

Ända sen dess har jag varit nervös och tjatat på Martin att hitta på en ursäkt att ringa till han vi ska hyra av, och sen helt apropå fråga, du fick hyran va?

Han har inte ringt.
Gud, hoppas pengarna kom fram.

Känns lite dumt att vid min första överföring nånsin, överföra nåt så viktigt som en hyra.

Jag har idag också bokat en sista minuten biljett till Uppsala och betalat med mitt bankkort. Det tar emot att säga det, men det var ju helt otroligt smidigt!

Så som sagt, jag jobbar verkligen på att acceptera den tidsålder jag lever i och alla moderna finesser som tillkommer.


Vart tar det vägen?

Ibland när man gör råpotatis i ugn eller steker pytt i panna så måste man alltid ta så himla mycket, för efter att det har blivit tillagat är det mycket mindre så man knappt blir mätt, om man inte tagit för mycket i början då.

Vad händer med det som försvinner? Vart tar det vägen?

Jag måste diskutera detta otroligt filosofiska problem med er, för jag förstår inte! Filosofi var för övrigt aldrig mitt starka ämne, att diskutera varför himlen är blå känns ungefär lika irrelevant och svårförstått som att diskutera varför Britney gifte sig med K-Fed.


Svart hårstrå

Idag har jag lärt mig hur man stänger en kartong utan att tejpa och så att alla sidor håller sig nere.

Jag har även noppat bort ett kolsvart hårstrå strax ovanför mitt knä, jättekonstigt för jag har bara ljusa strån där egentligen som inte syns och nu det där svarta äckliga helt plötsligt. Jag har stört mig på det ganska länge, så jag är glad att det är borta.

Nåt annat som är störigt är att musen har gått sönder så det går inte att högerklicka, vilket jag alltid vill göra när jag stänger ner fönster, så nu har jag fått köra krysset istället.

En gång träffade jag några killar på Yran som sa krysset istället för exet om sina föredetta flickvänner, vad kan jag säga förutom att det är genialt!

Nu ska jag locka håret, något som jag hoppas går fort. Jag ska ut ikväll och på förfesten ska jag dricka Oude Kaap, ett sydafrikanskt vitt vin som jag längtat efter. Gud, det är så gott!

Synd att jag ska köra bil senare idag, annars hade jag kunnat dricka lite vin medan jag lockade. ALLT ter sig så mycket lättare efter ett glas vin. Låter hemskt, men är ju sant. Inte undra på att det är lätt att bli alkolist, även om jag verkligen inte ligger i farozonen där, det är snarare så att UNF snart tvingar mig att gå med.


Yes!

Åh, va glad jag blir!

Martin har ju flyttat ner till Uppsala i måndags opch jag trodde inte att vi skulle ses förrän nu på måndag när jag flyttar ner, men han kommer hem hit idag!!

Åh, nu blir det gos och fotboll ikväll!

Oldies day

Idag har jag haft en gamlingsdag. Jag har varit hos min mormor, och min gammelmoster Vivan bor bara ovanpå, så jag var dit en sväng också. Jag tycker inte om henne så himla mycket,mest för att hon är bitter som gamla kan vara.

Sen har jag varit hos farmor och ätit lunch och sen for vi och hämtade flyttkartonger på min kusins jobb och sen hjälpte jag Bibbi (farmor) att bära från Systemet.

Jag säger alltid Bibbi om farmor, för när jag var liten så rättade hon mig alltid när jag sa farmor och sa; säg Bibbi istället. Så det är inpräntat sen barnsben. Anledningen till detta enligt mamma var att farmor fick henne att känna sig gammal. Och hon är fortfarande fräsch fast hon är över 80, man skulle kunna tro att hon är minst tio år yngre. Så jag hoppas jag ärver ungdomens lyster av henne.

Kontentan av dagen är att jag blivit iproppad en massa mat! Först frukost hos Vivan, macka med cider och en kaka till efterrätt. Sen lite rån med smör på hos mormor.
Sen tortellini till lunch hos Bibbi, och sen ytterligare fika med Bibbi ute i Bydalen.

Det är ganska larvigt när vuxna och gamla ska göra saker, för det är verkligen fikatime hela tiden!

Snart Uppsala

Nu är det klart och jag kan äntligen skriva det här, för nu är det färdigt och det finns ingen återvändo längre.
Igår skrev jag och Martin kontrakt på den underbara lägenheten i Uppsala. Den underbara lägenheten som ligger så centralt, är så stor, nyrenoverad och har balkong, hemmabiosystem, bubbelbadkar, diskmaskin och en stor säng med hel madrass så ingen av oss behöver ligga i skarven.

Vem säger att man inte blir lyckliga av materiella ting? Jag är lycklig nu och om vi får bo där i två år som jag hoppas på, ska jag tacka för varje dag vi slipper studentrum och handdisk.

Jag ska läsa jurdik och jag är nervös. Det kommer bli tufft och det har jag vetat hela tiden, men det är först nu som jag har tillåtit tankarna på det tuffa komma fram som jag får lite ångest. Jag vill vara så noga föreberedd och jag vill ha studielitteraturen nu i min hand, kosta vad det kosta vill nästan. Får jag försenade böcker kommer jag grina, känns som man kan glömma biblioteken för där river de elaka studenterna ut sidor.

Just det här att folk är alltigenom elaka är det som jag kommer ha mest problem med och känna mig otroligt beklämd av. Jag är naiv, jag är för snäll, jag vet det. Men jag tror att det funkar, jag vill tro att snälla människor i längden ska gynnas av det. Jag tycker om tanken på reinkarnation, på karma, är du snäll får du belöning i nästa liv.

Jag har ju varit i Uppsala sen i måndags och än känns det inte hemma. Kanske kommer det aldrig bli hemma, men bara det känns lite som hemma så kommer jag vara väldigt nöjd.

En dag på Clas Olsson

Jag var på Clas Olsson igår och skulle köpa kortlekar för typ tjugo kronor st, vilken enligt mor är mycket billigt. Apropå mödrar så hoppas jag också jag blir en sån mor som vet vart kortlekar är billiga, hur man bedömer om det är billigt, hur man får bort blått bläck från vita jeans, hur man gör inlagd gurka på bästa sätt, etcetera.
Ni vet, mamma saker, som bara mammor vet.

Väl på Clas Olsson hade jag kunnat köpa upp hela butiken! Jag förstår nu varför gubbarna känner att dom kan tillbringa en hel lördag där. Fanns ju massa kul som kostade inga pengar alls, en tio här, en tjuga där.
Blev dock lite sur för det finns ett märke som bär mitt namn, Frida dvs, som har lite olika saker, topz, näsdukar, disksvampar bland annat. Och det är värsta billighetsmärket.

Jag hade föredragit om Frida-märket hade varit lite mer som Gucci, hellre än som Euroshopper.

Ett litet självpåhittat ordspråk:
Liten tia välter ofta stor summa

Mat

Jag har bestämt mig. Nu när jag ska bli fattig student så ska mitt kylskåp inte skvallra om det iaf. Jag ska inte bli ett typexempel som har ketchup, lite smör och majonäs i kylskåpet. Och i skafferiet ska det inte stå makaroner, tagliatelle, spagetti, skruvar för att variera ketchupen med.

Jag skulle se det som personligt misslyckande.
Jag är helt övertygande om att det går att äta varierad och billig mat. Min kyl ska innehålla allt som kan behövas, en massa grönsaker och frysen likaså.

Jag och Martin har tom gjort en egen kokbok där vi skrivit ner våra favoriträtter som vi ska kunna tillaga enkelt och snabbt.

Jag ska verkligen kämpa för att "spagetti rouge" inte blir en rätt jag äter 4 dar i veckan.

Kissdrömmar

Hihi, i förrgår hade jag en toppnotering på 16 unika besökare! (Känner jag ens så många människor?)
Det är roligt iaf, roligt skulle det vara om ni 16 kunde kommentera också, då skulle jag vara mallig i flera veckor! Observera nu att jag i min glada bubbla ignorerar dom som har hundratals, för att inte tala om tusentals unika varje dag.

Jag ska nu ta upp något personligt som jag hoppas inte skrämmer iväg er 16 som läser.

Jag drömmer kissdrömmar.
Det är ett egetkomponerat ord som beskriver drömmar jag har ganska ofta och som innebär att jag drömmer att jag är mig själv eller någon annan, men jag är helt otroligt kissnödig. Men jag kan inte kissa för det finns ingen toa i närheten.

Ni vet nog hur det känns när man är sådär otroligt kissnödig så det bara trycker i nedre delen av magen och man vill bara gå på toa. När jag var i Stockholm en gång med My, Nattis, Sandra och Jenny började Sandra till och med och grina för hon var så kissnödig, och jag förstår henne!

Iaf i drömmen då, så hittar jag till slut en toa, men väl på den så kan jag inte kissa. Och det är så himla frustrerade! Sen när jag vaknar är jag helt slut för det känns ju som jag har varit vaken i flera timmar och kämpat för att hålla tätt. Då är jag dessutom kissnödig på riktigt, så då är det bara att kliva upp och sömnen den natten är i princip förstörd.

Jag kanske ska prata med nån kunnig på det här området, typ en urolog, eller har dom bara hand om manliga patienter?

Bugs

Vart är alla normala kryp?
Hela tiden är det värsta skräckinsekterna jag ser, blir rädd för eller får i ögonen.

Häromkvällen hade jag en röd konstig fluga i badrummet, och vad är det med dom här tvestjärtarna som är överallt nu och gör mig helt hysterisk med sina förminskade kackerlackskroppar? Dessutom är det ju aldrig en utan triljoners som kommer fram.

Usch, vanliga flugor och myggor, trodde aldrig jag skulle säga det; Kom tillbaka, ni var mycket bättre och ofarligare när ni förpestade den svenska sommaren!


Tjernobyl

Jag läste på Expressens löpsedel idag att Tjernobylkatastrofen har påverkat svenska barn skolgång till det sämre. Det är ju jag!
Ett septermberförtt barn 87 som har blivit dummare för att ryssarna var klantiga. Jag har därför bestämt att om jag får G på nån tenta ska jag skylla det på ryssarna att dom har förstört min hjärna och om inte katastrofen inträffat hade jag haft potential att ha haft VG.

Jag funderar även på att stämma ryska staten på ett stort belopp som motsvarar det jag hade tjänat om jag blivit advokat, då hade jag behövt VG i alla ämnen, än om jag så nu bara blir jurist.

När de vill ha bevis drar jag bara fram Expressen, varsågod läs! Sveriges mest vetenskapliga tidning.


Till Emelie: Jag och Martin drog ett skämt om ditt namn häromdan. Vi stod i duschen och jag ville att han skulle tvåla in min rygg för jag når så dåligt. Och han tyckte det var konstigt att han som hade större rygg nådde över hela sin. Men jag är ju så stel och ovig säger jag. Ja, det är därför du är kompis med en Wiig för att kompensera det, säger han.

Ja, det var lite roligare när det hände, men du vet hur det är, det blir sällan lika roligt när man ska återberätta. Men iaf, så fick du ju några rader här bara till Dig!

En planerad kris

Igår imorse när jag gick ut genom dörren, det var ju vid halv sju innan besiktningen, så var det strålande sol, fuktigt i luften av morgondagg och lite småkyligt och det luktade höst. Jag tycker om lukten av höst eftersom den får mig att tänka på min barndom och att den där lukten har betytt att snart börjar skolan igen, samtidigt skrämmer den mig för det betyder att ännu ett år har gått och jag har blivit ännu ett år äldre.

Jag insåg också igår att Rickard har blivit riktigt stor, han ska börja sjuan, högstadiet. Men det har inte slagit mig att likväl som han blir äldre och vuxnare och mognare, blir jag det också.

Så därför har jag bestämt att jag ska ha en smärre ålderskris när jag fyller 20. Inget allvarligt, bara några timmar sådär av seriöst funderande.

Jag ska tänka tillbaka på när jag fyllde 10, något jag minns otroligt väl.
Det var kalas hemma hos mig och trots att det var den 22 september var det så otroligt varmt så vi kunde vara ute på altanen för det var över 20 grader i solen. På alla bilder från kalaset så blundar 2 eller alla om det är tre på kortet, otroligt roligt ser det ut, eller snarare kanske som att mitt kalas var rena sömnpillret.

Bara för att jag minns så väl när jag fyllde 10 så känns det som att det hände nyss. Jag kommer nog aldrig kunna sluta säga, gud va tiden går fort!

Tänk vad mycket som hände mellan jag var 10 och 20 år. Träffa killar, börja gymnasiet, få mens, bli kär, åka moppe, köra moppe-ramla, få hjärtat krossat, första fyllan-bakfyllan, hångel, dricka häxblandning, ta körkort, gå på krogen. Massa saker som jag tyckte gav vuxenpoäng.

Men nu när jag funderar på allt som kanske kommer hända mellan 20-30 känner jag att vuxenpoängen kommer bli så hög så skalan räcker inte längre till. Flytta, bli sambo, skaffa lägenhet-hus?, ta lån, universitetsutbildning, förlova sig -gifta sig?, amortera, "riktigt" jobb, BARN?!, hund, ansvar x 1000.

Jag ska tänka på allt det där, bli lite lätt förskräckt, ångra att jag inte levt varje dag som Cesars talesätt Carpe Diem. Sen bli arg på mig själv för att jag ens använder ordet ångra när jag tänker tillbaka. Inte ångra, bara glädjas.
Sen kommer jag lugna ner mig, tänka att allt kommer gå bra och sen kommer krisen vara över.

Som Anton Berg, programledare i P3 sa en gång. Jag önskar att nu när jag är lite äldre kunde säga till mig själv när jag var 20; oroa dig inte, allt kommer lösa sig och bli bra i framtiden.   

En massa tok

Idag klev jag upp kvart över sex, gud en sån okristlig tid! Jag och Martin skulle besiktiga hans bil och hans pappa som FRIVILLIGT kliver upp halv sju varje morgon ÄVEN UNDER SEMESTERN (kommer aldrig förstå mig på folk som är morgonpigga!!) hade bokat tiden 7, även det alltså frivilligt. Jag trodde in i det sista att bilprovningen prackat på oss skitiden och fick en smärre chock när Martin sa att pappan VALT den.

Ja, bilen blev alltså inte i såld igår och jag ska nu berätta en historia om två resepektlösa och vettlösa människor. Dom skulle komma vid fyra, halv fem kommer frun ensam och säger att mannen har fått jobba över så hon är hos Martin fem minuter, säger att hon inte kan något om bilar och tycker den ser okej ut.
OKEJ?! Jag hade putsat den där bilen så den gnistrade mer än fru Beckhams vigselring, så mycket kan jag säga!
Hon måste ju haft svår smuts på glasögonen.

Iaf så säger hon att hon och maken ska komma halv åtta-åtta och kolla igen när han slutat. Jag och Martin äter en snabb middag så vi ska hinna hem (blev inte kina för Ming har stängt på måndagar, Ming har även haft stängt hela jävla sommaren. Det måster ju gå himla bra för dom, eftersom dom verkar klara sig trots att dörrfan är låst jämt. Okej, jag är lite upprörd för jag hade längtat efter kina hela sommaren och så blev jag lite arg över att jag aldrig får mitt stekta ris).

Ja, till bilen igen (jag känner att jag är en mästare på långa parenteser) när klockan är halv nio, har dom inte kommit än. Så jag och Martin åker och hyr en film, som vi hade kunnat gjort mycket tidigare. Kvart i nio ringer Martin för att låta lite arg och förudmjuka dom.

M - Ja, skulle ni inte komma och kolla på bilen?
S - som i spekulant, skulle även kunna stå för störd person. - Ja, frugan tyckte inte det var nå bra att det inte var dragkrok.
M - Ni kunde ha ringt, jag har väntat i över en timme.
S - Ja, ursäkta jag trodde frugan ringt.

Till saken hör att kvinnan själv frågade om Martin skulle vara hemma vid halv åtta när de kom, så de inte skulle komma i onödan. Nu fick vi vänta i jäkla onödan. Okej, om dom inte vill köpa bilen, men ha vett och ring åtminstone. Föga överraskande kom dom från Timrå. Inte undra på att man har fördomar.


Så då var vi alltså tvungna att besiktiga bilen idag. Ganska spännande, jag tycker själva byggnaden är jättefin, fyrkantig och enkel. Men så är jag som Martin säger också, en tok.
 
Det kom in en gammal gammal kvinna medan vi var där och jag ville bara skrika. Nejnej, skit i bilen. Kolla henne! Hon kändes verkligen INTE körduglig. Varför får inte folk över en viss ålder ompröva sitt körkort? Det borde lagstiftas, dom är ju helt otroligt trafikfarliga en del av dom.



Flied lice

Jag har hittat en cd rom skiva som jag håller på att installera och krånga med nu parallellt för att se om jag kan överföra bilder från tfn. Men den där skivan verkar inte vara till nån större hjälp. Vad gör jag för fel, och VARFÖR har min teknikgåva försvunnit?

Jag har varit och ätit lunch idag med min faster, det var trevligt. Jag har en ganska liten släkt, så det gäller att tycka om dom det bjuds på. Men egentligen är jag emot att tycka illa om och vara ovänner med familj och släktingar. Jag tycker att inom familjen måste man ju ändå kunna hålla sams, gör man inte det känns det som om att att det finns nåt hopp för mänskligheten. Så Martin frågade om jag tyckte om min släkt bara av principskäl. Höhö, lustigkurre.

Efter lunchen ringde en kvinna från 925, jag har nu klockan i min ägo och jag hade så gärna velat lagt upp en bild på den. Den är ju alldeles ljuvlig! Jag är lite rädd att ha på mig den för jag vill inte repa den, men jag är ännu mer rädd för att ta av den. För jag vill inte lägga den på nåt bord och i min klantighet (som jag hoppas växer bort) välta den i golvet. Så förut när jag tog av mig den la jag den direkt på golvet. Chansen att jag råkar kliva på den känns lite mindre nämligen.

Jaha, det verkar inte funka med den där himla skivan, måste be Martin om hjälp sen. Han är ingen datanörd vilket är lovely, men vid såna här tillfällen hade lite hackerkunskaper kommit väl till pass.

Vi har tvättat hans bil idag, både invändigt och utvändigt för det skulle komma en spekulant. Bäst för han att han köper bilen som jag har fejat och blött ner mig, enkom för att han skulle tycka den var fin och köpa den.

Nu ska jag och Martin gå ut och äta kinamat, vilket jag inte har ätit på ett år. Ska bli himla gått, jag älskar stekt ris, men inte mer än vad jag älskar rikskuponger.

Fröken ur

Tänk egentligen att jobba som parkeringsvakt. Jag tycker synd om dom där människorna som måste ha det där yrket, och bli hatad av alla. Det kan ju inte finnas nån svordom eller skällsord dom inte hört.

Jag hatar dom också egentligen, dom beter sig himla fult. Som idag när Martin stod och väntade på mig. Han hade parkerat utan 925 ur och smycken där dom nu har tagit bort parkeringarna genom att måla det vita svart, men det syns ändå, så det ser fortfarande ut som parkeringsruta. Istället för att då upplysa honom om att parkeringarna där upphört kollade hon bara på klockan.

Om han då inte kört därifrån hade hon säkert kommit efter fem minuter med en bot på 600. Man kan ju tro att dom jäklarna får provision!

Apropå 925 så har jag hittat en klocka där som jag älskar och som jag ska få av mormor i födelsedagspresent. Men jag vill börja använda den på en gång, jag vill inte att den ska ligga i ett paket tills jag fyller år och då ska jag spela överraskad. Jag vill ha den NU!

Har haft så himla svårt att hitta en klocka som sitter fint på min smala handled, oftast ser det som ett metallmonster håller på att invadera min arm. Men den här är fin, den är klassisk men inte tantig. Modern och feminim.



Tack Elin för hjälp med det nya utseendet på min blogg. Du är väldigt duktig!!

Flowerpower

Jag har varit borta ganska mycket på sistone som bekant och vad ser jag nu då? Jo, blommorna lever igen grönskande och fina, som nyinköpta! Okej, I get the message! Mina blommor ogillar tydligen min närhet skarpt. Nu vet jag ju vilka som inte får följa med i flyttlasset. Ha!


Bryggsegling

Halli Hallå! (Jag har börjat säga precis som David Batras karaktär i Kvarteret skatan, och när folk inte känner igen det tror dom att jag är vagt utvecklingsstörd. Jag hoppas jag får det ur hjärnan snart.)

Jag har varit lite off här eftersom jag varit ute och seglat, eller snarare legat i hamn med Martins familj. Jag börjar apropå det faktiskt lessna på att ha semester, nu har jag haft det i fem veckor och nu vill jag tillbaka in i den tuffa vardagen igen.

Iaf så seglade vi till en liten ö på fredagen utanför Galtström som hetter Lill- Lubban där vi tillbringade natten. Det tog fem timmar att komma dit med båten, en resa som tar 45 min med bil. Det gäller att inte ha bråttom på sjön, så mycket kan jag säga iaf.

Sen skulle vi börja segla tillbaka till Alnön på lördagen och till Vindhem för att ha nära hem på söndagen. Men det blåste på havet, mycket. Dels var det mulet så havet blir alldeles grått och såg ut att med nöje vilja sluka min påpälsade flytvästförsedda kropp, och så var vågorna höga, inte så himla höga men nog för att jag skulle bli helt otroligt rädd och orolig och nästan börja grina.

Jag förstår för övrigt inte varför jag vill grina jämt, eller gör det, jag grinade aldrig när jag var i mellanåldern, typ mellan och högstadiet. Och nu blir jag skrämd och rädd för såna banala saker som karuseller och vågor.
 
Så vi bestämde att vi skulle åka in i Skatans hamn och övernatta där. Jag blev så lättad så jag började mumla, tack och lov, halleluja, prisad vare gud. Jag lät antagligen som en Helge Fossmo på crack.

 Jag kysste marken när vi kom fram, det verkade inte mer än rätt eftersom jag längtat så otroligt efter den! Jag tycker verkligen om stabila saker som land, det ligger där det ligger. Hav och luft med båtar och flygplan är förhållande jag inte tycker om att befinna mig i.

Så vi spelade kort, yatzy, läste och grillade. Riktigt mysigt!
Idag skulle Martin och hans pappa segla hem båten, medan jag och mamman fick åka hem med martins farföräldrar i en stabil volkswagen som rullar på vägar som finns på stabilt land.
 




Ferie

Jag är tillbaka från semestern och vad är det första jag gör? Sätter mig framför datorn och kollar mail från mitt fd (hihi!) jobb, försöker söka csn lån och krånglar med Nordea. Varför kan jag inte bara komma hem och slappna av?!

Kanske för att det är just det jag har gjort i sex dar. Det har varit helt underbart!


Jag har stått bakom Tommy Körberg i en korvkö.
Skämts i den lilla statoil bilen.
Ätit en massa god mat, men till slut skrek jag att jag ville ha makaroner och korv, vilket det blir snart till middag!
Varit i Enköping som har en gata.
Köpt en massa pocketböcker, för övrigt det ända jag köpte eftersom alla kläder var hemska överallt. Tom i Göteborg hittade jag ingenting.
Vunnit en groda på Skara sommarland.
Inte åkt så många rutchkanor på Skara sommarland.

Och det värsta åkt Lisebergsbanan på Liseberg.
Jag tål inte karuseller, jag klarar inte verkligen av det. Har åkt virvelvinden en gång när jag var liten, utan trosor desutom (första dan jag klädde på mig själv) och tyckte det var hemskt.
Åkte flygande mattan en gång när jag var femton och blundade och skrek hela tiden.

Och i fredags åkte jag lisebergsbanan, det första jag gjorde desstom när vi kommit innanför grindarna.

 Av namnet att döma trodde jag det var som en rundtur runt Liseberg som gick på räls. Det var det inte. Det var värsta sortens berg och dalbana. På vägen upp i vagnen är det en brant backe och jag ser vad som väntar, branta nedförsbackar, giriga svängar och ett rent helvete i 3,5 min.

Jag grinade som dåre hela vägen, jag tror inte jag andades förrän vagnen hade stannat. Det var det värsta jag varit med om, jag trodde jag skulle dö! Usch, kan inte förklara varför, men det känns som jag ska flyga ur och störta mot marken och jag upplever sån smärta i huvet där andra upplever spänningens rus.

Jag åkte inget mer och hade mascara runt ögonen hela kvällen.

Förutom den lilla incidenten har det varit bra som sagt. Jag gillar min familj och dom gillar martin och jag gillar martin, som gillar mig, som gillar min familj...


Momma

Jag har varit hos min mormor idag. Hon har alltid varit mindre pigg, men ändå alltid världens bästa mormor! Nu är hon jättedålig, hon hade blivit så smal och tunn så jag höll på att börja grina när jag såg henne. Och hon har blivit förvirrad, som att hon lever i en drömvärld. Men hon är glad och har inte ont längre som förut. Hon känner igen mig, vet vad jag heter och vill kramas. Jag tycker verkligen om min mormor!

Nu far jag!

Ett teknik under!

Mohaha, jag har för första gången i mitt liv på egen hand bemästrat och besegrat tekniken!
Jag är så lycklig, jag är så duktig!

Vilken energiboost!
Jag har senaste minuterna bara mumlat för mig själv, jag är ett geni!

(Ni märker på alla utropstecknen va upprymd jag är(!))

Ända sedan jag köpte min ny mobil har mms funktionen inte fungerat vilket har visat sig bli mer och mer jävla irriterande. Jag mailade halebops kundtjänst den 10 juni fick ett obegripligt svar och har sedan dess struntat i att åtgärda det. Jag vågade inte gå till Elgiganten heller för jag tog ingen garanti och vill inte ta risken att bli illa bemött/utkastad.

Men så nu tänkte jag att jag kollar det där nu, så jag läste kundtjänstens mail NOGA, fipplade med mobilen (ganska länge) och vips. It works!!


Me so happy!!

Duckar i 80 mil!

På tre veckor ska jag nu fara till min tredje destination till okänd mark. Familjesemester till Göteborg.
Det svåraste när jag ska åka bort är alltid hur jag ska packa och vad jag ska ta med mig.

Alla scenarion måste ju tänkas in, kallt, varmt, blåsigt, regn. Men nu har vi hyrt världens minsta hyrbil, jag tror och blir rädd av tanken, att det är den färgglada billiga bilen från Statoil.

Tack mamma och pappa,  nu måste jag gömma mig hela vägen till Göteborg pga av er snålhelt. I och för sig inte särskilt överraskande att familjesemesten skulle hinna bli pinsam innan vi ens åkt.

Åter till packningsdilemmat. Är det fint alla dar vill jag ju ha med mig olika varianter av kläder som passar då, kjolar, shorts, kortbyxor. Är det kallt måste jag ju ha med mig 2 par byxor (kan  ju inte ha samma byxor flera dar!) (hoppas, hoppas att ironin går igenom) och olika tröjor som är varma.

Dessutom måste ju olika jackor och SKOR tas med beroende på vädret. Hade det varit en bra sommar med stabilt väder och aldrig sinande värme hade jag ju kunnat minimera packningen ganska rejält. Men nu måste man ju verkligen helgardera sig!

Moder jord, växthuseffteken och alla ni miljöbovar; Ni förstör mitt minimerande av packning!!


Grått och a-format = blä

Jag kom nyss hem från stan. Jag var på HM och blev alldeles chockad av deras enorma utbud av kläder i grått.
Ett tag trodde jag att jag klivit in en svartvit värld. (Eller som Rickard sa häromdan när en HItchkock film gick på tv, är den här filmen ofärgad?)

Jag menar färgen grå, vem passar i den egentligen? Inte jag som blondin iaf, inte brunetter och absolut inte rödhåriga. Grått skär sig mot allt. Förutom rosa, så jag antar att nån med rosa hår bör inhandla alla sin kläder för hösten på HMs gråa avdelning.

Jag är emot alla dom här a-formade plaggen som finns nu också. Har man inga bröst så ser man bara platt och tjock ut. Har man bröst  ser det som dom är full med mjölk och man är redo att amma så fort bebisen man är gravid med har fötts.

Den värsta kombinationen blir således en grå a-formad tröja.


Jag vill ha falukorv till lunch, mamma!

Jag har varit hungrig sen igår.  Det tog så mycket tid att fixa med bytet så jag kunde inte ta någon lunch eller övrig rast så inte tillgängligheten skulle bli kass och jag därmed skulle missa bonus. Men jag hade med mig fyra limpor som jag åt mellan samtalen så jag skulle slippa blockera mig.

Så nu är jag rejält hungrig, jag har inte kunnat äta tidigare heller för jag vaknade nu. Gud, halva dan har gått och jag börjar jobba snart igen.

Jag är sugen på korv. Jag är iofs alltid sugen på korv. Jag älskar korv i alla dess former. Korv är min last, min passion. Jag kanske tom kan gå så långt och säga att jag är besatt av korv. Men nä, stryker det sista.

Kokt korv, grillad, falukorv (helst bränd) bullens korv i burk och min senaste favorit, parisare*! Jag hoppas ni vet vad det är, inte ens hon på affären visste vad det var  när jag frågade efter det.

*Parisare: Stor falukorv typ som steks och äts som hamburgare.

RSS 2.0