Melodikryssande
Vi har just löst melodikrysstet. Eller kanske inte löst helt, men vi har lyssnat på melodikrysset och skrivit in det vi kunde. Vilket först inte var så mycket, men efter idogt googlande nu i 25 min och med två skarpa hjärnor, så har vi bara en sak kvar. Nån himla låttitel av Evert Taube.
Var faktiskt himla roligt. Jag kunde saker som Ronan Keating och mamma kunde Gökvalsen.
Rat
Såhär landar SVD på mornarna. Mjuk kudde dämpar fallet. Jag bryr mig så mkt om min tidning så.
Mamma är här. Vi har storhandlat och hon har köpt fina kläder till sig själv på Kappahl. Jag fick mat. Mkt roligt. Är så trist att betala för mat, så jag blev väldigt glad.
Pappa hade varit på polisauktion i Timrå och kollat om han skulle hitta nån cykel där till mig som var funktionsduglig och inte rat. Men allt var rat, så det blev inget. Däremot köpte han ett par svarta crocker jeans som någon snott från JC men som var oanvända och alla lappar var kvar. Han betalade 40 kr. Det var stl 26/34, och han tänkte Rickard kunde ha dom, men han tyckte dom var fula på bakfickorna.
Så mamma hade med dom nu, men det var världens LÄNGSTA gylf så jag ratade dom direkt. (Rat och dess böjning, måste jag säga är ett väldigt bra ord).
Nu ska jag sova.
Medelålders fett
Kappahl måste vara den bästa affären för överviktiga medelålders kvinnor. Det fanns bara stora storlekar och alla tröjor var tunikor, som satt bra runt bysten och stort över magen för att slippa visa valkar.
Kanske var det därför min mamma på jobbfesten igår hade köpt en tröja=tunika på Kappahl och två kvinnor hade på sig samma tröja=tunika.
Jag är glad att min mamma ser ut som hon gör. Medelålders kvinnor ska se ut som medelålders kvinnor och ha lite fett på kroppen. Det betyder att dom är lyckliga och tillfreds. Tänk på ifall ni känner nån medelålders kvinna som är smal och tanig, dom är ofta olyckliga och lägger därför inte på sig det naturliga medelålders lyckliga fettet.
Nyvaken
22.30-9.30--> ostörd sömn. Fortfarande trött. Önskas: Läkare som ställer diagnos.
Det här är ett ord jag inte brukar använda, nu känns det självskrivet, det suger att vara ensam. Jag saknar Martin. 
Jord o jord
Bilden visar mina döda Fredskallor som jag visst vattnat ihjäl.
Som vanligt köpte jag en massa saker på vår lilla tur på IKEA och Plantagen. Jag förstår inte varför jag alltid är den som kommer hem med flest kassar. Fick tom bärhjälp från Emelies bil.
Två ljungväxter inhandlades, som nu har gjort dom andra sällskap på balkongen. Totalt är det nu 18 plantor. Sist jag planterade på balkongen vart det så mycket jord som hamnade i träbordet och det var jättesvårt att få bort så den här gången tänkte jag att jag kunde göra det på köksgolvet och sen bara dammsuga upp det.
Av 10 L kom 4 i dom två krukorna och resten på golvet kändes det som. Jorden var lite fuktig också, så sammanfattningsvis: Not a good idea.
Är lite roligt för nu tror tjejerna jag hänger med, efter att jag har köpt och planterat ljung, och kunde lite blomnamn på plantagen (oftast hade jag tur, för det stod en skylt med namnet som dom tydligen inte såg) att jag är värsta intresserad av blommor och är som en kvinnlig Ernst. Haha-HA. Dom skulle bara veta.
Jag tänkte äta blodpudding till middag, men det blev broccoli istället. För blodpuddingen gick inte att skära i skivor utan den smulades sönder i slamsor och sen råkade jag bränna den på plattan. Jag var verkligen sugen på blodpudding, tycker det är skitgott! När mamma kommer imorrn ska jag be henne skära några bitar åt mig, så jag har färdiga nästa gång.
Jag började se på Heroes, men är helt sjukt trött så ska läsa lite SvD nu. Usch, va ensamt det är här nu utan Martin!
Bilder
Bloggen ska nu bli lite roligare med bilder.
Okej, måste springa till Emelie och hennes bil.
Grek mat
Jag fick rikskuponger när jag fyllde år. Igår utnyttjades dom till en middag på en grekisk restautang med det väldigt fyndiga och originella namnet Akropolis. Det finns väldigt många grek-restautanger här i Uppsala, alla med lika spännade namn, Tzatziki är ett annat exempel. Dom har godare mat också, men tar inte rikskuponger och är därför ratade. Till helgen när mamma och Anna-Karin kommer ner och hälsar på är den nog mindre ratad, fast bara om dom bjuder.
Martin åker hem nämligen, vilket jag också tänkte göra men jag ska skriva ett PM om EU och mänskliga rättigheter och måste börja och helst få till en problematisering. Synd att ämnet är så positivt bara så det finns inte så mycket att problematisera. Å andra sidan hatar jag EU och skulle därför kunna spinna vidare om det, fast å andra sidan (igen) finns det nog inte mycket till stöd i rättskällor gällande "hat av EU".
När mamma och Anna-Karin kommer ska vi spela Alfapet, också en födelsedagspresent. Det börjar tillkomma en liten spelhörna här nu i lägenheten. Just nu finns kortlek, Yatzy och just Alfapet. Vi måste kanske åka och köpa nya blommor till köket också. Jag har vattnat ihjäl mina fredskallor. Det är ju just typiskt. När jag för en gångs skull tar ansvar och vattnar mina blommor, då är det en sort som aldrig ska ha vatten.
Svart katt
När man tar på rutan trycker han dessutom upp sig mot rutan och gnider sig som att han tror han ska bli klappad på riktigt. Imorse hade han dessutom kommit in i trapphuset och var utanför dörren när jag öppnade. Då blev jag lite rädd, men hann stänga innan han kom in iaf.
Alltså det är verkligen en fin svart katt, och jag känner mig lite speciell när han tittar på mig och följer alla mina rörelser i köket utifrån fönsterbrädan. Men jag har inte så blödiga sympatier att jag tänker släppa in honom.
Förresten tänkte jag att dom som bodde här föut hade två katter, den ena av dom kanske har rymt från Göteborg och hittat hem igen. Det borde ju kunna ta lika lång tid som vi bott här, och det är därför katten sitter just utanför vårt fönster. Den har bott här! Det här är ju faktiskt Pelle Svanslös hemstad, så nog kan katterna vara lite speciella här alltid.
Intrång
Då är jag tillbaka. Lägenheten var precis densamma. Det luktade inte mögligt bröd, gammal mjölk i kylskåpet eller ruttnad kompost. Vi hade med andra ord rensat bra.
Det var en trevlig fest i lördags, vi blev ganska många. Min fasters man sa att det var den roligaste fest han hade varit på, sen vinglade han ut till taxin. Min moster tyckte nog samma sak eftersom hon drack upp det sista rödvinet direkt ur karaffen innan hon sa hejdå.
Pappa som hade varit på akuten samma dag på morgonen, höll inte med utan gick och lade sig tio. Som ursäkt viftade han med det bandagerade fingret. Han råkade ha fingret i en fläkt i motorrummet, medan bilen startades och fläkten drog igång. Ett jack blev det, tur att han hade tjockt finger, annars hade bladet i fläkten nog gått rakt igenom.
(Nu är han den tredje som skär sig, efter mig och Martins syster. Jag börjar tycka att våra fingerskador börjar bli lite obehagliga.) Däremot verkar inte han vara så bekymrad, han ser det som en ursäkt till att slippa ta på sig jobb. Hoppas jag inte ärver hans arbetsmoral.
Idag har skolan dragit i gång igen. Jag var inte så väl förberedd eftersom jag slappat i helgen (oops, kanske fick arvet ändå), men jag kom i tid, hade läst uppgiften och den berörda lagtexten. Till skillnad från vissa andra. Det går inte att ha möten när vissa inte ens vet vad vi ska diskutera.
Bravida var här imorse också. Klockan nio kom dom. Jag visste att dom skulle komma idag, men tiden var mellan 8-16 så jag hade hoppats på eftermiddagen. Jag var halvvaken då, så när det ringde på dörren kastade Martin åt mig morgonrocken och jag stapplade upp och drog upp persiennerna, medan jag tänker hoppas dom inte ska in hit i sovrummet.
Just då kommer dom in, två karlar (har inga glasögon på mig så ser inte så mkt mer). Godmorgon säger den ena
lite skrockande. Jag harklar fram ett hej med min morgonspröda röst. Eller är det bara morgon än så länge? Och så asgarvar han.
Höhö, verkligen kul. Men jag kan inte riktigt hålla mig för skratt, speciellt inte när jag ser mig själv i spegeln. Vinröd morgonrock, håret på ändå och glasögon fortfarande i handen. Sen skyndar jag mig in i köket och stänger dörren. Sen mellan 9-10 var dom hit fem gånger, så till slut låste vi inte, utan lät dom bara kliva in. Så jag vågade inte riktigt klä på mig i svorummet ifall dom skulle stövla in.
Vi har ingen mjölk hemma och inga grönsaker. Men vi ska inte handla förrän imorrn när vi får studiemedlet, av principskäl. Så idag ska vi ha en fattig dag. När jag var hemma åt jag förresten hur mkt ost som helst, flera lager. För där behövde jag inte tänka, ost är dyrt.
Men väl här i Uppsala igen, tänker jag det hela tiden. Mest med en lite svordom.
Idrottsskada
Jo, jag vet vad ni tänker, ni har aldrig sett mig röra mig, utöver jumpan. MEN jag har faktiskt haft en framstående karriär som fotbollsspelare i laget Nackstahökarna. Ett mål gjorde jag.
Sen har jag varit på curling 1 gång också.
Därav inte konstigt att knäet säger ifrån ibland. Jag har ju trots allt varit en riktig atlet i mina föregående år.
Man märker att man blivit gammal...
Det har inte pirrat på hela veckan, det har inte sugit längtansfullt i magen, som det har gjort alla andra år, eller nej, inte de sista åren.
Varför förlikar man sig med sin födelsedag när man bli äldre? Varför ser man inte fram emot inslagna paket i högar och ljus som ska blåsas ut på tårtan?
Martin skulle inte hålla med mig om att jag inte varit förväntansfull. Han säger att jag planerat, förberett och längtat efter min 20-års dag hela året. Han kanske har lite rätt.
Jag vill faktiskt ha 20 ljus att blåsa ut idag!
Mobilskydd
Jag gillar verkligen dom där skydden, för jag slänger alltid bara ner min tfn i väskan bland nycklar och annat skit jag har där och vips blir det repor. Min mobil är fortfarande så himla fin nu efter användadet av vanten.
Menar med föregående stycke inte att låta som reklamperson för mobilskydd.
Det är så varmt och skönt här hemma, ingen blåst, bara värme. Hade jag vetat att det skulle blåsa minusgrader i Uppsala hade jag verkligen funderat på att inte flytta dit. Det är verkligen vedervärdigt vad kallt det blåser där, varje dag. Ska nästan fira det vindstilla vädret här genom att ta en promendad. Ner till brevlådan kanske.
I Sönsvall
Ah, det känns bra att vara hemma!
Idag hade jag tänkt göra massa saker, men vaknade trött,snuvig och hängig. Efter lite frukost och slappande framför tvn där jag mest kollade på text tvn (jag är nog den enda som har text tvn som min främsta informationskälla vad gällande sport, nöje och nyheter, dvs allt) så känns det lite bättre nu.
Jag har förresten tänkt att jag är aldrig är pigg. Jag är bara mindre trött eller sömnig. Pigg är ett tillstånd jag aldrig upplevt.
Nu ska jag duscha och fräscha till mig lite och sen köra lite bil ut till Jysk där jag måste köpa en till kudde. Förut hade jag fyra och en halv kudde i min 120 cm breda säng. Nu har jag en på 160 cm's utrymme. Det funkar inte längre!
For a minute ago
När dom kom ut med damen såg det ut som en docka,helt otroligt äckligt. Sen var det en kameraman med också, så jag funderade om det kanske skulle bli nån informationsfilm.
Men sen gav dom damen/dockan? andningshjälp och sen slog de på sirenerna när de for ut från gården. Det borde dom ju absolut inte göra om det inte var en riktig människa.
Först såg damen död ut också för ansiktet bara låg slappt åt sidan, men eftersom de gav henne andningshjälp och slog på sirenerna måste hon ju ha levt.
Kameramannen följde också med i ambulansen, vad var meningen med det? Jag hade ju hoppats att han skulle ringa på och intervjua mig i en prisande intervju att jag var så snabb och påpasslig med koden!
Right now
Nu händer det saker, precis just nu.
Ambulansen är precis utanför köksfönstret och massa personal springer runt och ser stressade och hysteriska ut.
Okej, jag finner inte nöje i att det är en ambulans här och att nån är skadad, kanske döende. Jag vill bara upplysa om vad som händer.
Först kom inte ambulanspersonalen in genom porten, (det var porten alldeles bredvid) så jag stack ut huvet genom köksfönstret och upplyste om koden så att de kom in snabbare. Bra att jag lekte nyfiken pensionär och så påpassligt stod vid fönstret och glodde.
Dom har inte kommit ut än, så vi får väl se snart.
Vill ha varmt
Har tvättat idag eller jag håller på snarare. Massa underkläder var väl det tvätten bestod av. Vi har ett torkrum som sprutar varmluft. Mmm, jag skulle vilja bo i det torkrummet. En tillvaro där inte begreppet frysa finns är verkligen utopi.
Nu sitter jag i lägenheten och har på mig Martins varma tröja och känner mig lite snuvig, har jag inkuberats av Johans bakterier? Eller är det för att jag ska åka hem imorrn och börjar redan slappna av för att det ska bli så skönt att vara hemma hela fyra dagar.
Mina naglar har växt ut igen. Dom skrapar mot tangenterna ibland nu när jag skriver. Det känns härligt. Ibland vill jag aldrig bita på naglarna och dom bara växer och blir så fina. Men ifall dom börjar rispa sig, det är då jag börjar bita och då försvinner ju alla mina så länge utsparade millimeter på fyra nanosekunder.
Så jag måste hålla dom ganska kort och stärkta av nagellack.
USB minne
Ett från JC från 12 mb och ett från Mannheimer Swartling på 64 mb. Glädjen över dessa var överväldigande.
Martin kom hem i förrgår från sitt studiebesök på Ericsson i Kista. Av dom hade han fått ett USBminne på 1GB!
Jag är avundsjuk.
Inlägg om dörröppnare
Huset har en dörröppnare och eftersom vi bor på botten råkar dörren befinna sig alldeles utanför vårt kök och dörröppningsmekanismen således också.
När nån använder står dörren uppe ganska länge, antagligen för att gamlingarna ska hinna in med rullatorn, matkassorna, cykeln. Och det låter så himla högt härinne, vart man än befinner sig i lägenheten.
Ibland är folk bara lata och trycker på dörröppnaren utan att ens ha något att bära på. Då är det ju som att man funderar på att sticka ut huvet och skrika fula ord.
För några dagar sen bytte de ut kodlåsen och då blev något fel på just vår dörr och dörröppnare. (Grejen är att i de andra uppgångarna så låter det inte alls lika högt, jag har kontrollerat dom alla och där hörs det banne mig inte alls)
Förut behövde man sätta in nyckeln i ett lås bredvid för att dörren skulle öppnas automatiskt, men det var det inte alla som orkade, så det lät inte så himla ofta. Men sen när de bytte kod, så bara tryckte man på koden (vilket alla inklusive jag själv gör för det är ett bekvämt sätt att komma in) så öppnades dörren och det lät.
Så den där dörren har farit som jojo och öppnats med dörröppnaren i flera dagar utan det har åtgärdats, för det är ju ett fel! Jag trodde först det skulle vara så, men jag kollade i dom andra husen och där var det som innan (ni förstår att detta med dörren tagit upp stor del av min tid).
Eftersom vi bor i andra hand så vet jag inte riktigt vilka rättigheter vi har att klaga, så jag har dragit mig för att ringa till vicevärden, däremot så sköter Bravida om huset, så jag har spanat efter någon som jag kan prata med, men har bara sett bilen och ingen person.
Igår på dagen funderade jag på att ta på mig öronproppar och sätta mig på balkongen för att slippa oljudet, det är så otroligt störande när det kommer ett högt ljud som håller på i säkert 20-30 sek, för dom sekunderna sitter man bara och blir arg.
Men så igår kväll när jag och Martin hade varit och handlat. Vi skulle bara ha en mjölk, det blev 72.50. Jag förstår inte varför vi alltid hittar en massa annat att köpa också!? Då var det en gubbe som skulle in i vårt trapphus också som gick efter oss. Jag slog koden och förberedde mig på att dörren skulle flyga upp och oljudet börja.
Men nej, den låstes bara upp och jag fick öppna den själv. YES, jag började tjoa så gubben måste ju trottt att jag var galen. Men efter flera dar med konstant oljud, så låter det bara några gånger om dan igen. Nu går det att vara hemma om dagarna igen.
Ah, slutet gott, alling gott.
Svensson Svensson time
Det var roligt i fredags också hos Henke och Daniel! Mest roligt var det dock att jag inte mådde dåligt igår, trots ett ganska stort intag av starksprit. Jag tror det var hårdbrödmackorna jag började mumsa i mig vid två, medan de andra skrattade åt mig, som räddade mig.
Vi tog 103 st bilder också, otroligt roligt såhär i efterhand! Jag hoppas Johan lägger upp dom nånstans. Jag hade knäppt ganska många av dom och dom flesta var bra. Jag hade lekt konstnär på några också och tog bilder på en chipspåse, popcornkärnor, F -tangent och mitt knä. Aint I creative so say?
Det roligaste var ändå hur jag lyckades länka till Johans blogg, han visade mig men de tre första gångerna råkade vi trycka på html ikonen istället, så det gick ju inte så bra. Men saken är att nu idag är jag inte säker på att jag kan länka, minns inte hur man gör.
En förklaring av faghag bör också ges. Enligt Henke och Daniel är det en tjej som gillar bögar, som kan lite om melodifestivalen och är jätte entusiastisk över allt. Helst skulle hon vara blond också. Jag och Johan funderade lite över där igår. Det låter mest som en beskrivning av MIG, dom har bara sett en term på det.
Förlåt att jag inte fet stryker och kursiverar, men det är så jobbigt med musplattan. Jag har köpt en riktig mus till, (från clas olsson såklart) men det är lite svåranvänd here in bed.
Faghag
Vi (jag o johan) är hos Daniel och Henke i Kista på urartande förfest.
Haha, vad allt är roligt! Just nu går vi bärsärkargång med kameran. Det blixtrar överallt.
Vi lyssnar på helt underbar schlager och jag är tydligen titeln på inlägget personifierad.
Haha, ses i gamla stan!!
Ljudlig morgontidning
Förut när jag loggade in på blogg.se, så fick jag skriva mitt andvändarnamn och lösenord hela tiden, den gamla datorn vägrade komma ihåg. Men nya lilla smarta puttinutt datorn är så duktig, så det kom upp en ruta och nu kommer den ihåg mig. I feel so special!
Jag har beställt SvD nu i pappersform för 200 kr i 3 månader vilket jag tyckte var prisvärt och jag känner att jag måste berätta på min kunskap i samtiden och jag gillar inte riktigt tidningar på nätet. I natt kom första tidningen och jag hade glömt att vi bor i lägenhet så den dunsade ner på mattan kring fem eller nåt inatt! (det är banne mig inte morgon) Jag vaknade och blev så arg, jag ville skrika till brevbäraren att utöva försiktighet för folk sover och jag ville ringa till SvD och säga behåll pengarna, jag vill inte ha tidningen den förstör min sömn! Jag var arg så länge och kunde inte somna om.
Nu vet jag inte vad jag ska göra för att undvika förstörd sömn i 3 mån (det är fan helt sjukt lång tid). Antingen kan jag skriva vänlig lapp till tidningsutdelaren att ta det lugnt, eller så får jag lägga en filt innanför dörren så tidningen landar mjukt och foga själva brevinkastet med nåt mjukt så man inte hör det skrapandet ljudet av metall.
Eller så får jag sova med öronproppar. Eller slutligen avsäga mig tidningen.
Allt var mkt bättre i hus där man har brevlåda. Men vissa lägenheter har ju en hållare typ där man bara fäster tidningen, vilket är mkt smart eftersom den varianten inte ger ifrån sig ett ljud.
Bärbart
Johan kommer idag och ikväll ska vi på Black eyed peas! Ska bli superkul såklart! sen ska jag upp sju imorrn för jag har lektion halv nio. Jag kommer vara som en död. Sen på fredag ska vi förhoppningsvis gå ut i Stockholm, för att avsluta på lördagen med Pablo Francisco. Honom ser jag fram emot jättemycket! Jag hoppas han har lite nya skämt på gång och inte köra samma som man sett på Jay Leno show.
Sen på söndag blir det väl till att läsa igen. Jag trodde jag hade alla böcker som nånsin kunde behövas, men såklart fattades det ju två som vi skulle läsa nu i början, som jag trodde inte spelade nån roll. Det är väl typiskt så säg. Så nu läser jag böcker om EU, om svensk statsrätt, lite mer om EU och lagboken.
Nu ska jag duscha, och sen råstäda innan Johan kommer haha. Närå, det är fint här jämt. Bara man bäddar sängen så gör det väldigt mycket.
Aktivering
Grattis Mecenat, ni har krångligare kodsystem än SÄPO.
The Simpson family
Men nu har det börjat komma från studentkåren och från Mecenat, (inte mkt att hurra för, men roligare än räkningar iaf), sen har jag fått ett fintfint brev från Emelie. Åh, så glad jag blev!
Så nu står det lika mellan mig och Martin i antal brev. Han har iofs fått 1 brev mer än mig, från IF metall, men dom är störda (han bad om att få bli utskriven därifrån i våras, dom skickar fortfarande räkningar, trots att han ringt flera gånger. Snacka om att tära på skogen och förstöra miljön). Framtida vetenskaplig bok: IF Metall 2000-talets grövsta miljöförstörare) så iaf, det räknas inte. Sen fick vi inflyttningskort från min familj, men det var till oss båda så det strök vi i räkningen.
Min familj var ju här också i helgen. Min sötasöta familjen Simpson familj. Vissa kallar dom (läs oss) även för familjen Flinta. Vi var på Plantagen och köpte ljung som mamma och jag sen planterade och så köpte vi en 5.40 m lång list på Byggmax som vi sedan sågade i 4 fina bitar. Pappa passade på att åka på raggarmarknad och Rickard åt upp allt gott vi hade i köket, kladdkakan bland annat. Det är kärlek det.
Jag har sett på MacGyver nu. Mitt bästa program när jag var mindre och idag var det också ett ruskigt spännande avsnitt. Men nu ska jag duscha och tvätta håret och snyta mig. Martin var sjuk och smittade ner mig, sen hade han mage att bli frisk, medans jag nu går här och snorar. Jag har tom ökat min C-vitamin dos med 50%, men det verkar inte hjälpa nu när Martins baciller satt klorna i mig.
Ett Ernst hjärta
mARTINS SYS (oj, capslock) ter var här idag och beundrade min och Martins tygtavla. Jag sög åt mig väldigt mycket (såklart, har aldrig gjort något så fint förut) och sa att tavlan var mitt mål med den här lägenheten och nu när den var klar så var det något inom mig som var väldigt nöjt.
-Ja, det är nog Ernst -hjärtat som klappar extra mycket sa hon och skrattade.
Och ja, jag tror faktiskt det! Alla har vi en Ernst inom oss.
Nej tack
Men det är väl typiskt IKEA. Folkhemmets räddare. Billiga OCH bra saker.
Jag hatar IKEA.
Jag har blivit duktig på att säga ifrån. Två st på samma dag till och med.
Den ena var en försäljare eller vad man ska kalla honom som stod på en gågata och som det verkade GAV bort Omega 3. Jag som inte äter fisk tänkte att det är ju något för mig. Så jag gick fram och skulle ta en burk (dom var ju gratis som jag förstod det) när försäljaren en "hipp" kille kom fram och började mala på. Malde och malde. En försäljarharang som aldrig fan i mig tog slut.
Till slut avbröt jag hans snack och sa, men burkarna är gratis va? Jadå, säger han MEN (det är alltid ett men, dumma jag borde ju förstått det innan) du måste visa leg och skriva upp dig på en lapp.
Jaja, tänkte jag mitt namn, det spelar väl ingen roll. Jag ville ha burken, det var himla stor och såg ut att innehålla många kapslar.
-Sen måste vi få din adress också för sen skickar vi hem 2 provexemplar, men (det här skulle låta som ett postivt men) det är inget köptvång. Nää, sa jag och la ner legget igen. Jag vill inte ha nåt hemskickat. (För det är såhär, får du nåt hemskickat kommer du betala för det, för det är för mycket krångel och blir antagligen dyrare att skicka tillbaka det.)
Men varför då säger han, och blir lite aggressiv för han trodde han hade mig som i en liten ask. Det kommer inte bli nåt problem, inget köptvång. Du kan ringa vår kundtjänst om det bli problem. HA! Kundtjänst. Kundtjänst är 50% talsvar, 45% inget svar och 5% svar, men ingen hjälp.
Så jag sa nej tack och gick därifrån. Han såg otroligt arg ut och jag hoppades att han inte hade dart som hobby och en massa pilar i väskan för då hade min rygg legat illa till.
Senare på eftermiddagen när jag var hemma ringde det på dörren och jag när jag öppnade stod världens sötaste flicka med rosa jacka och pippilotter där, typ en meter från dörren (hon hade säkert fått tydliga instruktioner från sin mamma) och frågade om jag villa köpa jultidningar. JA, ja, ja! Klart jag vill köpa, för i resten av huset bor bara pensionärer som inte kommer köpa och jag vill så gärna bidra till din premie, helst så du får en Ipod.
För att klara av att säga nej tack, såg jag elaka omega 3 killen framför mig och säger nej tack väldigt vänligt och väldigt leende. Sen dör jag en stund i hallen och plågas av dåligt samvete säkert 1 timme.
Sen när Martin kommer hem och jag berättar om den söta flickan och mitt dåliga samvete säger han bara.
- Men gud va bra, vad skulle vi med jultidningar till?!
Män. Logiska, känslokalla, känslolösa, känsloinga, känsloutan.
Insyn
Nu sitter jag här med en fleecefilt och tofflor, har inte riktigt orken att klä på mig. Är lite störande med bottenvåning för jag tänker inte på det och skyler mig därför inte som jag bör. Men jag har kontrollerat och på dan är insynen inte så farlig. Mycket skönare hemma där insynen är lika med noll för att det ligger långt från vägen och mitt rum var ju på övervåningen.
Ikväll kommer min familj. Det känns trevligt, jag saknar dom! (Haha, nu tänker jag inte på andvändningen av de och dem, fast jag lärde mig så bra av Nathalies inlägg. Jag skyller på att det är för tidigt på morgonen.) Jag saknar även mina saker, smycken, morgonrock (lättsamt medel om man vill skyla sig) och mina skivor. Just nu hade det varit skoj med Mika så jag hade vaknat till lite. Iron Maiden känns väldigt blä.
Jag var på stan igår och ville hitta lite nya kläder, och det fanns potiential. Både prismässigt och finmässigt. Men ingenting satt som jag önskade.
Ja, det känns verkligen skönt att mamma och pappa och Rickard kommer. Skönt med lite liv och sällskap. Iofs är det ju helg när Martin är hemma, men nu på dagarna är han i skolan och jag har "eget arbete". Jag tror jag ska börja gå till biblioteket och läsa, för här får jag ingenting gjort.
Vi ska köpa en bärbar dator också, en HP. Det ska bli spännande! Jag har överlåtit all research på Martin och han verkar ha hittat en bra modell nu. Mitt enda krav var att vi skulle kosta på den här första så att den kan hålla i fem år, så vi slipper köpa en ny under studietiden. Det känns ju väldigt jobbigt och oekonomiskt i så fall.
Nu ska jag vira filten om mig och gå och äta lite frukost.
Tomatoes
Jag trivs så bra här i lägenheten, jag hoppas vi får bo här länge. Jag sover bra och gillar att vara hemma och bara var här. Vi har tomater på balkongen, två hade blivit röda idag. Dom ska vi proväta ikväll, jag och sambon. Första gången jag omnämner Martin och mig som sambos. Hihi!
Så jag gav dom kvarvarande fortfarande gröna tomater lite vatten och andades rikligt med koldioxid på dom för att uppmuntra dom i färgbytet.
När blommorna vi har på balkongen nu, dör ska jag plantera ljung där. Höstigt och fint kommer det bli. Jag känner mig som en riktig husmor, otroligt mysigt! Mamma trodde alltid att jag aldrig skulle klara av att bo själv för jag är så bortskämd och hon har alltid gjort allting till mig.
Men se vad bra det går när man måste och dom där måstena är aldrig riktigt otrevliga heller. Kanske blir dom det, men inte just nu iaf.
Det händer lite läskiga saker här i Uppsala också. Som hon som bodde här föut bakade jätte mycket, det jag gör istället är att städa och plocka hela tiden. Maniskt som sagt.
Och jag är kissnödig hela tiden. Jag vet inte om det är för att jag är lite nervös fortfarande kanske, inför seminarier och dylikt. Jag minns när jag gick på gymnasiet svettades jag ganska mycket i början, inte så att det luktade men syntes gjorde det nog. Som att det kom ut en massa nervös vätska, och det gör det nu också fast från annat håll då...
Nu ska jag äta lite lunch, jag funderar på broccoli.
Blod x2
Jag har massa böcker jag inte läser, för jag städar hela tiden. I dag har jag städat hela balkongen och putsat fönstren överallt (inte igen, jag gjorde det aldrig sist). Alltså att städa är ett heltidsjobb, hur klarar mammor av sådant. Sen ska barn adderas också. Do mothers ever sleep? Knappast.
Igår blev det lite action här iaf. Jag ska skulle skära lite sallad och skar mig i långfingret och blödde ganska mycket. Det gör fortfarande ont, men jag har som en vuxen och ej smärtkännande person avstått från plåster. Men gud som jag längtar och trånar, ungefär som en heroinberoende.
Sen på kvällen ringer Martins syster som bor här i Uppsala då och säger att hon skurit av lite av sin fingertopp, håller på att svimmar och vi måste följa henne till kvartersakuten.
Vad är oddsen för det liksom? Det ändå jag tänkte var VOODOO! (Hmm, undra hur det stavas, skulle kunna vara några färre O:n)
Nu ska jag läsa lite lagtext. Hoppas på att inte somna, så att jag kan se Heroes sen. Är inte mkt för Sci Fi, men det där verkar ovanligt bra. Min enda fråga är, vart är Lost? För Heroes sänds nu på Losts gamla tid. Synd att bajs tv4 ombudsmannen har telefontid en halvtimme i veckan!
En latkossa
Jag har föreläsning klockan 12-14. Det kommer jag ha två gånger i veckan. En jävla pissig tid om ni frågar mig. Jag hade valt 8-10, så jag skulle bli tvungen att kliva upp och aktivera mig. Nu måste jag öva på min självdisciplin, så att jag inte gör som idag.
Jag gick på en frivillig kurs igår också, drog med mig stackars Martin. En introduktionskurs till universitetsstudier där vi kommer lära oss studieteknik (blogga ingick INTE i dom teknikerna), och att uttrycka oss i tal och skrift bätttre. Kommer vara 18-20 på tisdagar och torsdagar. Verkar otroligt roligt, men det är ju ytterligare en sak som ska in i schemat och hinnas med.
Men jag gillade läraren, och det var en otroligt gemytlig och avslappnad stämning. Helt annorlunda motför i jurdiksalen.
Jag är ju så himla pretto (ett ord jag just läste i nån annans blogg), men jag vill hinna med så mycket som möjligt! Det vill jag alltid i början, så det är väl lika bra att köra på innan all ångest inför hur mycket det är att göra kommer.
Jag känner mig motiverad och sugen på att lära mig saker. Lika mottaglig som en kökssvamp! Tiden på Eniro var verkligen studieförberedande för mig, för det var så otroligt tråkig, monotont och helt intetsägande för intellektet.
Ikväll har vi tvättid, ska bli spännande. Haha, ni hör ju. Jag ser till och med fram emot att tvätta. Det är verkligen lika bra att smida och göra allt sånt här medan jag fortfarande känner glädje över allt. För jag vet att den sedvanliga ångesten kommer att komma i och med ökande studier. Jag hoppas veckan bli någorlunda lugn iaf.
Kompost
Och nu har det kommit in en stor insekt som kan vara en geting. Getingar = SS = STOR skräck! Den lilla är antaligen en fluga, men den är instäng på toaletten nu. Frida-Fluga 1-0. Sen när Martin dödar den blir det knock out. Mohahaha.
Jag är lite rädd för getingen alltså, just nu hör jag den inte. Och jag vill vara fjantigt fruntimmer och ringa till Martin och be honom döda den för att jag inte vågar reta upp den. För jag retar antagligen upp den om (läs när) jag missar.
Sen har jag en liten annan fundering. Vi har kompostering här hemma, fyra soppåsar där olika saker ska placeras. Makaroner vad tillhör det? Samma sak med gröt? Jag förstår ju att det inte är glas eller metall, men det kan ju vara både brännbart och komposterbart. Jag har antagligen kastat det mesta fel redan, för jag har inte orkat sticka in huvet under hon och läst.
Det lättaste är att kasta det i brännbart. Allt brinner ju liksom.
På plats
Ja, vi flyttade in i fredags. Dom som bodde här tidigare skulle ha grovstädat. HA! Jag kan säga att om det där är deras "grovstädning" så behöver vi inte ens städa när vi flyttar härifrån för jag tänker ALDRIG låta det bli så äckligt som det var här då. Så hela fredagen städade jag, maniskt. Ganska effektivt också. Idag borde jag putsa fönstren, för jag orkade inte det efter pärsen med köket. Verkligen vidrigt!
Nu är det fräscht och fint här, vi har möblerat om lite också och det blev jättebra! Vi var och handlade i helgen, skulle köpa en sovrumslampa och en golvlampa. Är verkligen dåligt med myslampor här, ytterst störande. Men det var slut på den sovrumslampa vi ville ha och hittade ingen fin golvlampa så får hoppas på mer tur nästa helg när mina föräldrar kommer med bilen.
Sen behövs det lite tavlor också, vi ska ta en från Martin och jag ska göra en själv, en tygtavla. Har bett mamma ta med ställning och häftpistol så ska jag leta passande tyg härnere. Ska bli roligt och göra nånting själv, känns väldigt konstnärligt och kreativt. Vilket är två egenskaper som jag aldrig använt i samband med mig själv tidigare.
Just nu hänger det massa kattavlor på väggarna (jag menar hur många kan man ha, dom har minst tre och då är det bara i sovrummet) och så fort jag är klar här ska dom bort. Vi har ett skåp där vi lagt in alla deras fula saker. Det skåpet kan redan vara fullt...
Jag är ganska jobbig för nu går jag mest och stör mig på att jag vill ha ALLT klart. Lampor och tavlor. Så jag går bara och tittar på dom tomma väggarna och blir lite uppretad. Vill ha klart, NU!
Jag gick förresten aldrig på maskeraden eftersom jag hamnade på en flytande båtmässa med Martin och hans pappa i Stockholm där vi kollade in alla sorters stora båtar. Var kul när man kunde gå in i en motorbåt för 9 milj och leka spekulant, spana in inredningen, kommentera att tyget ändå såg billigt ut, lite för liten sovhytt (trots att det var det större än ett normalt hotellrum). Haha, himla roligt!
Idag hade jag min första föreläsning också. Det käns helrätt det här, och tanken att jag hamnat rätt gör mig så lycklig! Jag har turen att få en bra lärare också. En karl. Jag gillar manliga lärare. Kan absolut inte argumentera för det, men det jag gör det helt enkelt.
Just det här med argumentation är superviktigt i jurdiken, stödja sig på rättskällor och argumentera och analysera och det finns flera korrekta svar. Allt det här har jag malt på Skvadern och det känns så bra att jag har en fot inne i det tänkandet, även fast det här säkerligen blir på en betydligt svårare nivå.
Men jag är ändå så glad för grunderna så jag tror jag måste skicka ett överrösande tackmail till rektor Jan Kibe och tacka för en superb och föreberedande gymnasieskola!
Nu ska jag nog putsa dom där fönstren, som sagt, manisk. That will be me!
