Egoboost

När jag gick i nian så hängde jag med Ewa som var tillsammans med Danne som var kompis med Christer i parallellklassen. Jag var lite förtjust i Christer. Han var rakad och solbränd, passade i vit t-shirt. Vi brukade hänga på St Olof på kvällarna och spela Warzawa och sen skjutsade Christer hem mig på sin moppe.

Men Christer dissade mig för Emelie i sin klass. Emelie som ifall Sinners fortfarande fanns skulle vara med på varje bild varje helg som det white trash hon är.

När jag var hemma nu så såg jag Christer. Han klev av bussen och gick mot ett hus där jag vet han bodde redan på Nackstatiden. Han var fortfarande rakad, men urfula kläder och han såg tärd ut.
Följande skadeglada slutsatser drogs:
Han har inget körkort, han bor fortfarande hemma, gick han ens gymnasiet?, och han såg likadan ut, fast sämre.

Det kändes bra.

Kommentarer
Postat av: Carro

Haha vad roligt =D

2008-03-01 @ 12:00:20
Postat av: helena

skadeglädjen är faktiskt enda sanna glädjen ;) åh vad jag tycker om sånt.

2008-03-11 @ 15:11:04
URL: http://barahelenas.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0